I Sverige växer intresset alltmer för byggemenskaper och bogemenskaper. Medan byggemenskap innebär att en grupp människor tillsammans planerar och bygger ett hus som de själva ska bo är bogemenskap när flera personer delar på en bostad med gemensamma och privata delar. Andra typer av brukardrivet bostadsbyggande är till exempel ekobyar, byalag och kooperativ.
I mitten av november ägde tvådagarskonferensen Socialt byggande rum i Floda som visade att det händer mycket inom den tredje bostadssektorn i Sverige. Men långa planprocesser och svårigheter att låna pengar ställer ofta till det för dem som vill planera ett projekt tillsammans.
– Tyvärr kan vi konstatera idag att villkoren för byggemenskaper och startagrupper inte är gynnsamma i Sverige och det är en viktig utgångspunkt för att göra det bättre, sa före detta miljöministern Karolina Skog som var en av talarna på konferensen.
Sedan 2020 leder Karolina Skog en statlig utredning i socialt hållbar bostadsförsörjning. Syftet är att komma fram till åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för hushåll som inte kan skaffa en bostad på marknadens villkor. Bland annat vill man synliggöra potentialen i den idéburna bostadssektorn.
– Det här sättet att bygga på, som bygg- och bogemenskaper, bidrar till många olika värden som mellanmänsklig samvaro, att man gör saker tillsammans, deltagande och trygghet. Vi ser att kommuner kan främja idéburna bostadsaktörer genom att tilldela mark och de kan även använda sina allmännyttiga bolag i det här syftet. Vår uppgift är att analysera villkoren för den här delen av bostadsmarknaden och lämna förslag på hur den kan öka.
Statligt stöd med flera krav
Tidigare hade Göteborg som politiskt mål att fem procent av alla markanvisningar skulle gå till bo- och byggemenskaper. Men sedan förra valet finns det inte längre med i stadens budget. Däremot finns det möjlighet sedan 2020 för byggemenskaper att få statligt stöd på upp till 400 000 kronor från Boverket. Stödet ska användas till kostnader innan spaden sätts i jorden och är förknippat med flera krav, som att projektet måste bestå av ett eller flera flerbostadshus. Man ska också ha fått en markanvisning av kommunen. Fram till idag har tio byggemenskaper sökt och fått bidraget, varav en finns i Göteborg: Lyckan på Södra Viktoriagatan som byggstartade 2020.
Nyligen gjorde Boverket en första uppföljning av stödet som presenterades på konferensen.
– Vi har kunnat se att kravet på flerbostadshus är lite problematiskt för i inledningen av projektet är man ju inte klar med utformningen och det är heller inte särskilt ändamålsenligt att ställa krav på flerbostadshus på de svagare bostadsmarknaderna. Där är det kanske mer förmånligt att bygga i småhusform, sa Ulrika Häred från Boverket och föreslog att kravet ändras till att det ska finnas ett funktionellt samband mellan bostäderna.
Uppmuntrar allmännyttan
Under de två dagarna som konferensen pågick framgick det tydligt att Sverige ligger efter många andra länder i Europa i socialt byggande. Till exempel räcker det att åka över sundet till Danmark som är det land som har flest bogemenskaper i världen. Ännu längre söderut, i Frankrike, har man en lagstiftning som stöttar både boendekooperativ och byggemenskaper. Den franska allmännyttan uppmuntras även att gå in i olika samverkansprojekt. Dessutom bildade elva franska kommuner ett nätverk för brukarinitierade projekt redan 2010, berättade arkitekten Kerstin Kärnekull, som är medlem i forskargruppen Bo i Gemenskap och har skrivit flera böcker på temat.
– Frankrike är intressant för där har man dels en blandning av lokala grupper som vill åstadkomma någonting, dels kommuner som är engagerade och en lagstiftning som stöttar. Dessutom uppmuntrar man den franska allmännyttan att gå in i olika samverkansprojekt och detta saknar vi helt i Sverige, sa hon.
Föreslår bredare ekonomiskt stöd
Om vi tittar västerut från Sverige händer det också mycket. I England etablerades begreppet ”community-led houses” för länge sedan och idag hittar man 500 färdigställda projekt i landet. Nästan 900 fler är på gång. De flesta projekten är småskaliga och finansieras av de boende, men med stöd från olika håll.
– Det finns också rådgivningshubbar som har bildats med statligt stöd dit människor kan vända sig för att få råd och hjälp att komma vidare, berättade Kerstin Kärnekull.
Enligt Karolina Skog kommer utredningen, som ska presenteras i mars 2022, bland annat föreslå ett bredare ekonomiskt stöd så att fler organisationer kan få bidrag.
– Vi vill att man tar bort hinder och stärker de strukturer som finns för social byggande. Jag hoppas att utredningen banar väg så att vi kan blicka tillbaka och säga att ”2022, det var då det hände”, avslutade hon.
Text: Paula Isaksson