I en rapport från Hyresgästföreningen 2019 framkommer att 27 procent av Sveriges unga vuxna bodde kvar hemma hos sina föräldrar, trots att de hellre skulle vilja bo någon annanstans. Det var den högsta siffran sedan den första undersökningen gjordes 1997. Dina Oetterli är ny förbundsordförande för organisationen Jagvillhabostad.nu som kämpar för unga vuxnas rätt till en trygg bostad.
– Unga har generellt lite kapital sparat och då blir det svårt att köpa en bostad, framför allt nu med de nya kreditrestriktionerna och amorteringskraven. För att ha råd måste man tjäna minst 35 000 kronor i månaden och det gör ju inte ens en nyutexaminerad civilingenjör, säger hon.
–Vi unga har heller inte den kötid som behövs för att få en hyreslägenhet, och även om det brukar vara kortare kötider till nyproduktion kan vi inte flytta in där eftersom hyrorna är för höga.
Jagvillhabostad.nu har funnits i 20 år och var från början ett dialognätverk inom Hyresgästföreningen. Sedan några år tillbaka drivs organisationen ideellt och jobbar på både nationell och lokal nivå, med en underavdelning i bland annat Göteborg. Samma dag som vi pratar med Dina Oetterli har hon varit på möte med ett fastighetsbolag om hur de jobbar med bostäder till unga, och på kvällen ska hon på ett panelsamtal med bostadsborgarrådet i Stockholm. Tidigare i veckan deltog hon i ett livesänt samtal om marknadshyror på Hyresgästföreningen.
– Vi tror inte att marknadshyror är lösningen. Förespråkarna vill ju kombinera dem med högre bostadsbidrag, men vi tycker att staten kan subventionera bostadsbyggandet istället, säger Dina Oetterli.
Föreslår flera snabba lösningar
För närvarande pågår en statlig utredning, som ska presenteras den 1 november, om hur man kan underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Ett av förslagen är enligt Dina Oetterli att unga människor ska kunna ta ett CSN-lån med förmånlig ränta och använda det som kontantinsats.
– En annan snabb lösning är att man tar bort fribeloppet, alltså gränsen för vad man får tjäna för att få studielån, så att den som pluggar heltid och samtidigt jobbar kan lägga undan hela sitt CSN-lån.
Jagvillhabostad.nu föreslår också flera snabba åtgärder för att akut avhjälpa bostadsbristen för unga. En är att kommunerna öronmärker bostäder i det befintliga beståndet till unga och hyr ut dem med fyraårskontrakt. Då får man chans att samla på sig lite längre kötid, förklarar Dina Oetterli.
En annan åtgärd som redan tillämpas är Snabba hus. Det är hyreshus som byggs med tillfälligt bygglov, och konceptet bygger på hur unga vuxna själva har sagt hur de vill bo. Idag finns tre sådana hus i Stockholm, med sammanlagt cirka 700 lägenheter som ser exakt likadana ut, är på 32 kvadratmeter och har alla bekvämligheter, inklusive balkong. Hyran ligger på runt 5 000 kronor i månaden och kontraktet är på fyra år.
– Modulerna är prefabricerade, det är som ett vinställ där man stoppar in en lägenhet i taget. Sedan kopplar man in el och vatten. Det gör att det går att montera ner husen och flytta dem till en annan plats. Men vi brukar säga att det här är en akut lösning på ett akut problem, och inte en lösning på hela krisen, säger Dina Oetterlid.
Organisationen har försökt sälja in konceptet i Göteborg men politikerna har sagt nej.
– Jag tror att det handlar om prestige, att om kommunen bygger Snabba hus erkänner den att man har en bostadsbrist som inte går att lösa. Men jag tror att man får väldigt många nöjda väljare om man bygger bostäder för alla.
Kan skapa andra klassens boende
Enligt Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Göteborg, är risken med koncept som Snabba hus att de skapar en andra klassens boende. För hur ser de här ”vinställen” ut om tio år? frågar hon sig.
– Det är viktigt att man bygger på ett sätt så att man kan få ner kostnaden för bostäder och lindra bostadsbristen, idag hamnar många unga i osäkra och olovliga andrahandsboenden, men man behöver också värna om hyresrätten som en attraktiv boendeform över tid.
Vidare säger Christina Heikel att Fastighetsägarna är för en större variation i standarder, men att det är svårt att bygga billigt med höga produktionskostnader, få markanvisningar och mark som säljs till högstbjudande eller värderas till marknadspriser.
– Vi är öppna för olika lösningar bara kommunen ger oss rätt förutsättningar att hålla ihop en kalkyl.
Nyligen lämnades den kontroversiella utredningen om fri hyressättning för nyproducerade hyresbostäder till regeringen. Fastighetsägarna välkomnar förslaget – bland annat eftersom det öppnar möjligheten att utveckla hyresrätter till en lägre prisbild, menar Christina Heikel.
– Om hyresrätter inte längre behöver utvecklas efter bruksvärdets fiktiva värden kan man bygga såväl mer exklusivt som något enklare lägenheter och få en lägre hyresnivå.
– Sedan har vi den ägda marknaden, och där är vi och flera av våra stora medlemmar pådrivande för att man sänker trösklarna så att unga kan komma in. HSB Dela är ett exempel där HSB själva går in som delägare med 50 procent i ungas bostadsköp, men en aktör kan inte lösa hela marknadens problem. Här måste det till åtgärder även från statligt håll, avslutar hon.
Text: Paula Isaksson
Fotnot: När intervjuerna gjordes och den här artikeln skrevs hade Vänsterpartiet ännu inte sökt om misstroendeomröstning och regeringen var inte fälld.