Det var i onsdags den 22 juni som lagen om klimatdeklarationer klubbades i riksdagen. Och lagen är tuff – den som inte klimatdeklarerar byggskedet för en ny byggnad blir utan slutbesked.
– Det blir en väldigt stark påtryckning på många byggherrar. De måste visa hur stor klimatbelastningen är från uppförandet av sina byggnader och de behöver förbereda sig inför att kraven träder i kraft vid årsskiftet, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket som har haft regeringens uppdrag att underlätta införandet av den nya lagen.
Sverige är bland de första länderna i världen som ställer krav på en klimatdeklaration för att minska utsläppen. Lagen börjar gälla från den 1 januari 2022 och till att börja med innehåller den inte några gränsvärden. Först behöver branschen tid för att lära sig att göra själva beräkningarna, menar Kristina Einarsson.
– Regeringen har sagt att det är för tidigt att införa gränsvärden till 2022 men nu har vi lämnat ett förslag på hur de skulle kunna se ut och att de införs från 2027. Förslaget har varit på remiss och bereds nu på Finansdepartementet.
Databas och referensvärden för branschen
Som stöd för branschen har Boverket utvecklat en databas med genomsnittsvärden för hur klimatet påverkas av olika byggprodukter. Databasen har testats under våren och enligt Kristina Einarsson har responsen varit positiv.
– Databasen ökar kvaliteten på klimatdeklarationerna och sparar tid för framför allt små och medelstora företag med begränsade resurser. Vi har fått höra att den är lätt att använda.
Den slutliga versionen av databasen kommer att sjösättas under sommaren. Dessutom håller KTH och WSP, på uppdrag av Boverket, på att ta fram referensvärden utifrån ett 60-tal befintliga byggnader. Syftet är att byggherrarna ska ha något att jämföra sina resultat med. Alla klimatdeklarationer kommer dessutom hamna i ett register hos Boverket för att man ska kunna se om klimatpåverkan minskar, och i så fall i vilken takt.
I ett första steg kommer inte alla byggdelar behöva deklareras. Det som omfattas av lagen är bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
– Vi har diskuterat med regeringen om vad som är en rimlig nivå och även om inte allt ska deklareras kommer det att bli ett omfattande arbete för företagen att ta fram alla uppgifter på hur många kilo de har av olika material, säger Kristina Einarsson.
Bland det som inte ingår finns den fasta inredningen och installationer.
– Det finns inte så mycket klimatdata för installationer, så därför avvaktar vi och tar med dem i ett nästa steg.
Ansvaret ligger på byggherrarna
Ansvaret för klimatdeklarationerna ligger på byggherrarna. Men om de vill kan de lägga ut arbetet på sina entreprenörer eller på externa konsulter. Däremot måste de spara alla uppgifter som ligger till grund för deklarationen i fem år. Boverket kommer göra stickprover för att kontrollera om uppgifterna i klimatdeklarationerna är tillförlitliga.
– Det är jätteviktigt att byggherrarna ser till att få underlaget till beräkningarna från entreprenörerna ifall Boverket skulle vilja titta på dem efter tre, fyra år, påpekar Kristina Einarsson.
I oktober ska Boverket dra igång en stor informationskampanj om den nya lagen. Då kommer det också finnas en handbok och en webbutbildning i hur man klimatdeklarerar och vilka byggnader som omfattas.
Text: Paula Isaksson
Fakta
- Lagen om klimatdeklarationer av byggskedet börjar gälla 1 januari 2022. I byggskedet inkluderas råvaruförsörjning, tillverkning, transporter, bygg- och installationsprocessen.
- Klimatdeklarationen ska göras för byggnadens bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och icke bärande innerväggar. Det som inte ingår är markarbeten, installationer och fast inredning.
- Byggherren har ansvaret för att deklarationen upprättas. Underlaget ska sparas i fem år.