Sedan tidigare är det känt att grönområden i städer har stor betydelse för invånarnas hälsa och välbefinnande. Däremot har det inte varit känt hur många dödsfall som kan förhindras med grönytor. Men nyligen publicerade en forskargrupp vid Barcelona Institute for Global Health en sådan studie där de har rangordnat 866 europeiska städer utifrån deras sammanlagda grönska, och i vilken mån invånarna har tillgång till grönområden – detta för att se vilken effekt det har på hälsan. Bland de grönaste städerna är överraskande Göteborg som placerar sig så högt som på plats 844.
– Vi jobbar medvetet med de gröna frågorna och det har vi gjort under lång tid. Ta till exempel Jubileumsparken som vi bygger först innan vi bygger husen och gatorna, det visar att staden tycker gröna områden är viktiga, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborg.
Högst 300 meter till grönområde
Studien utgår från WHO:s rekommendation som säger att alla invånare i städer ska ha högst 300 meter till närmaste grönområde från bostaden. För att räknas ska grönområdet vara minst en halv hektar stort. Enligt forskarna skulle drygt 40 000 för tidiga dödsfall kunna förhindras årligen om alla städer i rapporten uppfyllde rekommendationen.
– Vi mår bättre när vi har nära till grönska, det kan räcka att vi ser ett träd genom vårt fönster för att det ska få hälsofördelar. När människor vistas i en park tar det inte mer än tio minuter, en kvart, tills pulsen går ner och blodtrycket sjunker. Men det behöver vara stora grönytor för att vi ska få de här kvaliteterna och det är något som vi behöver jobba med aktivt när vi planerar, bygger om eller bygger upp nya delar av staden, säger Johan Rehngren.
Enligt uppgifter i Dagens Nyheter har Göteborg 48,5 procent grönområden och två tredjedelar av invånarna bor i områden som lever upp till WHO:s rekommendation om högts 300 meter till det gröna. Om alla i staden bodde så nära skulle 14 för tidiga dödsfall kunna förhindras varje år.
– Vi har fortfarande en del saker att arbeta med och behöver skapa mer grönt där det bor många människor, som i innerstaden och i våra omvandlingsområden. Det är särskilt viktigt på ytor där människor ska bo framöver men där vi har lite grönska idag, som på Masthuggskajen, Skeppsbron och Lindholmen. Vi måste också tänka på att bevara den grönska som finns när vi bygger staden tätare.
Riktvärdena måste fungera
Nästa år kommer den nya översiktsplanen för Göteborg upp till kommunfullmäktige för beslut. Den säger bland annat att göteborgarna ska ha max 300 meter till grönytor på 0,2 hektar, och max en kilometer till två hektar. Att riktvärdena inte följer WHO:s rekommendation beror på att man har varit tvungen att anpassa sig till stadens topografi och struktur, menar Johan Rehngren.
– Det är en avvägning som vi har gjort, det gäller att ha riktvärden som vi vet fungerar och som vi kan jobba för att nå.
Men om vi ska ha en stad att bo i om tjugo år behövs också grönska som kan hantera stora regnmängder och biologiskt rena vattnet, konstaterar Johan Rehngren och nämner Köpenhamn som exempel.
– Där har man byggt om parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor till regnträdgårdar. Vi måste tänka på framtida generationer och det kostar mindre att bygga om ytor så att de kan hantera stora regnmängder än att ta hand om de skador som annars uppstår. Jag tror att de städer som kommer vara attraktiva i framtiden är de som har jobbat aktivt och innovativt med de gröna frågorna.
Vilken stad låg då högst respektive längst ner på studiens lista? På första plats hamnade Paredes i Portugal och sist Cadiz i Spanien. Bland svenska städer följde Lund och Borås tätt efter Göteborg, medan Stockholm hamnade på plats 707. Studien publicerades i The Lancet Planetary Health.
Text: Paula Isaksson